Lenda

Hej.

Ä fortfarande se otrolet tomt.. Får itt för mä nô... Ä se myck jä skull behövv å jär, sôm jä måst jär, men hôrt ä vilja?! Ôrken. Tänker att imôra se ska jä. Jä ska, men när môradagen väl kommer se tänker jä samm sôm dagen inna. Sitter fast, å kommer itt lös.  Dä ä liksôm jängpaj på allt. Allt går bar rônnrônt. Vissa dager ä värrer, aner ä lätter. Men tankan finns där hel tia.

Iblann kommer rlä övver en att han fortfarande ä bort. Att han aldri mer kommer tebaka. Att en aldri mer får sen å får chansen å tal mään. Aldri mer. Ända se går en lika fullt å hôppes på att han ska kom åknes, eller att nôn ha tal mään eller sett en nôstarrs... En kan itt lägg ihop 1 å 1. En vet att dä blir 2, men ända ärrä ett alldeles för komplicern tal, sôm en itt varken vill, kan eller ôrk finnåt svar på.

Allt kom se plötslet. Se oförvarnes. Å åter igen, alldeles alldeles för tiilet!

Dä kvetter ha myck en än grônner se lär en väl aldri å få nô svar sôm en nöjjer sä mä.. Men en ä väl byggd så, att en vill vet. En söker svar. Men frågan ä: Vill ve vet allt? Nej itt allt kanske. Men vissa svar kanske skull hjälp ôss å gå vider litte lätter i liv. Hjälp ôss förstå hôffer vissa saker inträffer. Men tyvärr se blir ve nog aldri fullärd. Ha myck ve än söker svar.

Du finns mä ôss M. Igår. Idag. Å i môra. För allti finns du mä. Du å all de aaner! ♥

Finns saker sôm jä blir gla tå. Grejer jä skratter at. Saker jä jär sôm ä role. Å int å förglöm, all underbar männischer en har ikring sej. De sôm ä värd mer än allt aan, å sôm en ska var rädd ôm!!!
Sjôlvklart! Pröver å ha rolet. För liv går ju vider. Å se vitt ve vet, har ve bar ett liv. Å en ska väl pass på när en har möjlihetan.  
Men dä ä tomt. Ännu ett tomrômm, där allt bara eker å där väggan tetter på n.

Nej dä här vart att braa lessamt. Men dä hjälper å få skriv tåssä lit. Få ner tankan ifrå hôvv, ut i fingran å ner på "papper".

Ä väldigt dåle på å vis de männischer jä appskatter å älsker mest, ha myck jä älsker å bryr mej ôm dôm. Men jä hôppes att de ända vet ha myck de betyr för mej! Jä kanske itt säjjert, jä kanske itt visert sôm jä bord å jär. Men de finns där i hjart mett ända. Innerst in i hjart. Där ingen kommer at dôm. ♥ Finns ittna sôm ä mer värt än familjen å kompisan. Å även fast en kanske itt träffer all se ofta sôm en skull vill, se finns de där de å!

Finns ju ett ordspråk sôm säjjer en del.. "Livet är inte de dagar som passerar, det är dagarna du minns. " Ve bord nog all å ta tevara på dagan våra bätter. En vet aldri när dagan tar slut. Ve bord fyll dôm mä gläjj å role grejjer sôm ve senna sparer sôm minnen. Slut å stress, ta dagen litte mer sôm den kommer. I den mån dä går naturletvis.

Men den dagen ve ligger där på dödsbädden, hanna ärrä da ve önsker ve skull ha gjort annorlunda? Hanna ärrä ve önsker ve bord ha gjort? Hanna önsker ve att ve kanske itt skull ha gjort?

Dä ä nu, int imôra, ve har chansen te å skriv våran egen historia för just den här dagen. 

Hanna jär just dej löckle?  



Kram t er allihoppa!!! //////////Lenda.